Idag klistrar jag in en liten undervisning som jag har publicerat på min privata blogg tidigare. :)

---

Då jag tänker på religioner och religiositet så tänker jag på lagar, religiösa regler, plikter, olika ritualer och människors olika försök att nå fram till Gud. Det är den bild jag har av att vara religiös.
     Den bilden tycker inte jag stämmer in på mig själv överhuvudtaget, inte heller stämmer den in på de kristna jag känner.

Då man tror på Jesus och älskar Honom så har man en relation med Honom. Han är den bästa vännen, den som man alltid kan lita på och som alltid finns där och alltid hör då vi ber. Han är den som dog för oss på korset och som vi nu lever för varje dag av våra liv. Han är den vi tillber och lovsjunger. Han är Gud, och vi är Hans älskade barn.
     I Rom 8:15-16 står det: Ni har inte fått slaveriets ande, så att ni på nytt skulle leva i fruktan. Nej, ni har fått barnaskapets Ande, i vilken vi ropar: "Abba! Fader!". Anden själv vittnar med vår ande att vi är Guds barn.

Många kan tycka att religion inte är någonting för de.
     Men religion och relation är inte samma sak. Man kan välja att leva i religiositet och på det sättet försöka nå fram till Gud och följa en massa regler och försöka vara rättfärdig inför Gud av sig själv. Eller så kan man  ha en relation med Jesus där man älskar Honom och där man får vara Guds barn...

Religion eller Relation? Vad tycker du låter mest lockande!?


Det är underbart att ha en relation med Jesus och känna att man kan få krypa ihop i Hans famn om man vill, precis som det här lilla lammet...
(Bilden är hittad via Google.)